Kungstornen

Kungstornen var när de byggdes norra Europas högsta skyskrapor. Därefter byggde man återigen lågt, men nu planeras en rad nya mycket höga hus i Sverige.

Kungstornen

Stockholms paradgata

1925 stod det norra Kungstornet klart, året efter det södra. Några år senare var hela Kungsgatan bebyggd med för tiden mycket fina byggnader med tillhörande luxuösa butiker, mondäna restauranger och glittrande premiärbiografer. Kungsgatan blev på 1920-talet Stockholms absoluta centrum och Kungstornen Stockholms förnämsta adresser.

Södra Kungstornet

Adress:Södra Kungstornet Kungsgatan 31+33 111 35 STOCKHOLM
Alt. Adr:Malmskillnadsgatan 50 A-B
Arkitekt:Ivar Callmander
Byggår:1925
Tomtarea:1.294 m²
Lokalyta:10.810 m²
Boarea:0 m²
F-beskr:Fastigheten består av en lågdel om 9 våningar och en
torndel om 17 våningar. Fasaden består av terracitputs och granit. Statyerna
på tornets topp är skapade av Aron Sandberg och föreställer gudar och
gudinnor ur den romerska mytologin (Fortuna, Merkurius, Neptunus och
Victoria). Tornet är drygt 60 meter högt och uppfördes av LM Ericsson AB. De
översta våningsplanen inrymde ursprungligen Frälsningsarméns Café Pagod.

Norra Kungstornet

Adress:Norra Kungstornet Kungsgatan 28+30 111 35 STOCKHOLM
Alt. Adr:Malmskillnadsgatan 52
Arkitekt:Sven Wallander
Byggår:1924
Tomtarea:1.172 m²
Lokalyta:6.054 m²
Boarea:0 m²
F-beskr:Fastigheten består av en lågdel om 7 våningar och en
torndel om 16 våningar. Fasaden består av terracitputs och granit samt pryds
av skulpturer av konstnärerna Erik Grate och Oscar Avén. Tornet är drygt 60
meter högt och uppfördes av Svenska Sockerbolaget AB. I de översta
våningsplanen inrymdes ursprungligen restaurangen Blue Heaven.

Historien bakom Kungstornen

Kungsgatan drogs fram genom Brunkebergsåsen 1905-09. Tanken var att skapa en trafikled och affärsgata som sammanband Östermalm och Norrmalm. Då området var i stort sett obebyggt och marken ägdes av staden, fanns stora möjligheter att skapa en enhetlig gatubild som inramning för det moderna affärslivet som växte fram. Stadens byggnadskontor närde redan vid denna tidpunkt tanken om att uppföra en högre tornbyggnad i höjd med Malmskillnadsgatan.

Vid Samfundet St: Eriks höstmöte i november 1915 presenterade en ung arkitekt vid namn Sven Wallander ett förslag till utseende för den nya gatan. Förslaget var ett utspel från Wallander som ansåg att staden inte tog tillräckligt fast grepp om gatans utveckling. Wallander betonade vikten av enhetlighet och tog även fasta på idéerna om tornbyggnationerna. Han ansåg att ”det vid den för övrigt synnerligen vackra Malmskillnadsgatsbron behövs kraftiga och höga byggnadspartier, och här har jag lagt två höga skyskrapare”. Wallanders förslag hade en klassicistisk prägel men utstrålade samtidigt modernitet genom bland annat ”skyskraparna” som i sig var en modern företeelse – de första i sitt slag i Europa.

I ett av ursprungsprojekten för Kungsgatan förlades de bägge Kungstornen ovanpå Malmskillnadsgatsbron med genomgående portvalv men de flyttades senare så att tornen kom att uppföras bredvid själva bron. 1919 påbörjade Sven Wallander arbetet med det Norra Kungstornet, som efter hans studieresa till New York 1920, fick omisskännliga inslag av tidens höghusarkitektur på Lower Manhattan med sin uppdelning i sockel, mellanparti och krön.
1924 stod Norra Kungstornet klart och det följdes 1925 av det arkitektoniskt väl samordnade Södra Kungstornet som ritades av Ivar Callmander. Förutom butiker och kontor inrymde byggnaderna i början även restauranger i de båda torntopparna. De två tornen blev en viktig symbol för den nya citygatan och bägge krönen hade redan från början belysning och ljuskonster som syntes vida över stadens mörka nattsiluett.